Alla som bygger vet att det här är en av milstolparna i processen. Efter ytterligare 15 mer eller mindre omfattande dokument till kommunen och ett möte med kommunens byggnadsinspektör och vår anlitade kontrollansvarige fick vi idag ett startbesked – vilket innebär grönt ljus för att påbörja bygget på allvar.
Vi har lagt orimligt mycket tid och pengar på dokument (och mer lär det bli lät kommunens handläggare oss förstå). Nu finns även konstruktionsritningar på ett hus som blev så där härligt tillkrånglat för de som ska bygga det på ett hållbart sätt, utan att taket rasar in efter nån meter snölast eller att huset viks på mitten då det är massa glas och för få bärande väggar. Men de tog sig an utmaningen och några järnbalkar senare, många långa samtal om visionen med bygget och ett gäng lösningsfokuserade individer som kläcker smarta lösningar – så är vi nu på väg!!
Det här med att rita ett eget hus kan te sig lätt vid första ansatsen – men den första nöten att knäcka var planlösningen som är som ett 10 000-bitars pussel- som man river och måste börja om med 75 gånger. Och jag kan villigt erkänna att jag aldrig haft tålamod med något annat än barnpussel tidigare… Sen får man lite flow igen och kommer på massa ”smarta” och kreativa lösningar som sedan både de som ritar konstruktionen i ett senare skede och de som ska bygga kliar sig ordentligt i huvudet över. Men eftersom vi är fasligt envist lagda så blir det till sist ändå som vi vill – men det är som de uttrycker det; ”det blir ju inget dussinhus kanske”. Men så är vi heller inga dussinmänniskor i min familj. Vi är one of the kind, på gott och på ont.
